Hm vissa dagar ska man bara inte vakna upp alls!

Idag var en sådan dag så GUD VAD SKÖNT att få krypa ner i en varm säng och somna så vi kan lägga allt bakom oss.

Vi får sova på gården inatt för hemma är det svinkallt. Klart att det ska bli minusgrader oxå lixom!

Värmesystemet har gått sönder igen!

Seriöst så var det dansande pingviner i sovrummet...

Nej jag tänker inte gnälla av mig om denna skitdagen!

Men igår kväll hade vi jättetrevligt!

Spelade sällskapsspel och drack lite. Bara umgås och det var hur kul som helst. Speciellt när jag vann haha!

Fuskade bara lite granna ;)

Nej blir ett kort inlägg idag... men lovar ett längre imörrn!

Godnatt

Tack så mycket pojkar för förra inlägget.

Jag älskar er sååååå mycket just nu....  =)

Nej men godmorgon på er.

Hoppas att bilden inte skrämmer slag på er, en helt vanlig lördagskväll man står och hänger på en Chevrolet Impala 1959...  har för mig det var den kvällen en fotograf ville ta bilder på oss, därav klänningen! Men lite skratt hoppas jag att ni fick.

Och Becca, faktiskt! Jag är ganska pigg idag! Blev inte så mycket för min del igår... Dock kollade jag på grabbarna som hade nån supa-lek och en dunk brännvin så kan meddela att de är helt lost just nu.

De kom på en ny lek.

De skulle svara på frågor om personen mittemot och först skulle de dricka vid alla felsvar. Men i och med att de känner varandra så bra, så fick de ändra reglerna till att dricka vid varje rättsvar. Sen var de tvungna att dricka om samma fråga kom upp två gånger, om orden " Kan", "Hur" och "Vill" dök upp...  Jaaa... Dunken gick åt...

Men inga skador på hemmet, tack och lov!

Helt otroligt.

Ikväll vet jag inte vad som händer riktigt... antagligen nått liknande.

Men nu ska jag käka frukost, vakna till och sedan bege mig ut till hästarna. =)

Ja, haha går på lågenergi just nu så får väl ta tag idagen och sätta fart här!

Uppdaterar kanske senare!

Hehe vi kömmer bli mördade för detta men ho få skylle si själver som lämnar datorn!

Puss Puss på di Caitie Vi älskar dig!

<3 

Du har jättefin bak, precis som Elisabeth!

// Jim, Rickard, Olle, Micke, Anton och Kevin

 

Sådär Amanda är du nöjd nu?

Nu är det mer färg på bloggen!

Haha!

Jahopp fredag idag, så blev lunch med grabbarna på stan.

Och till min systers stora fasa åt jag kyckling ^^

Men den är jättebra på det stället vi brukar gå till så är inte speciellt orolig.

Ett tag trodde jag faktiskt att vi skulle bli utkastade från matstället när Ragge och Jim börjar diskutera ämnet barnuppfostran, bland diverse andra middagsgäster.

Hm, jag skulle inte låta någon av dem vakta mina barn om jag hade några kan jag säga.

Deras metoder är en aning... gammaldags eller helt åt helvete.

Visserligen skrattade jag mest åt dem men höjden av det hela var Ragges kommentar:

" Men om man nu inte får tyst på ungen med eller utan brännvin så är det enkelt att lösa!"

" Silvertejp??" säger Jim.

" Neeehee du! Slösa bort silvertejpen SKÄMS! Nej nej man lägger helt enkelt ut en annons på Blocket: Charmigt barn säljes, 4 år men nästan i nyskick, besiktigad och skattad i en evighet. Billig i drift, dock behövs ljuddämpare annars fungerar allt som det ska.  Hörselskydd ingår i köpet! Kan även fraktas vid överenskommelse"

Hemskt att säga men jag vek mig av skratt i knäet på Rickard.

Det värsta är att Ragge var fullt allvarlig. 

Servitrisen kommer fram och ska servera oss maten och har hört allting.

" Du är singel va?" ler hon.

" Jajjemen! Vill du gå på bio ikväll?" undrar Ragge.

" Tjaaa... visst det kan jag väl!" svarar hon till våran förvåning.

Killarna bara gapar när han får hennes telefonnummer.

De frågar sig hur det där gick till och Jim som alltid är snabb i munnen får till det:

 " Ragge för fan, du behöver inte betala brudarna för att de ska låtsas att gå med på en date med dig!"

Ragge pekar då finger åt Jim och frågar om han är avis.

" Nej, jag har ju Caitlin!" Säger han och ger mig en puss.

" Så säger du bara för att du inte vill ha en gaffel i ögat..." ler jag och kysser han.

"Sch Baby... inte inför dem andra!" ler han tillbaka.

" Ni är fan sjuka bägge två!" konstaterar Rickard.

Må så vara men vi har ganska kul tillsammans.

Så nu kom jag precis ut ur duschen för ikväll blire lite hemmafest hos oss så dröjer väl bara minuter innan de andra drullar in.

Har redan öppnat första ölen minsann...

Blir dock utan Ragge som ska på Date... Lycka till Ragge!

Blev ett ganska kort inlägg idag men men håll till godo

Så Skål och trevlig fredag på er!

OOPS Nu kom visst en assnygg Jim hit oxå.... :D  Yummy Yummy!

Mycket tankar under natten som har varit och även några nätter innan dess.

Men bästa sättet att bli av med dem, är att umgås med dem som betyder allra mest.

Vännerna och Hästarna!

Sjukt så många fina ord jag fått av "mina grabbar" de bryr sig verkligen och det glädjer mig stort att veta att jag alltid kommer att ha dem vid min sida.

Just nu har de fått för sig att jag inte ska va ensam. Så de går i skift med att hålla mig sällskap!

Haha blev förvånad när Rickard kom och ringde på dörren imorse. Sen dök Micke upp och nu till sist Ragge som smsade om när jag var hemma från stallet!

Haha så gulliga dem är!

Jim jobbar, fick sparka iväg honom till arbetet.

Igår avslutade vi dagen med middag och bio.

Vi har alltid gjort så att den ena betalat maten och den andra bion.

Det är mest rättvist.

Så när jag tog fram min plånbok blev han nästan arg på mig.

" Gumman! Jag sa ju att jag skulle bjuda dig på ALLT! Lägg ner nu! "

" Jamen...."

" NEJ! Jag betalar!"

Haha ja mamma...

Men det var riktigt mysigt och till min förvåning stängde han av sin telefon helt och hållet!

Det har aldrig hänt förr!

Nånsin!

Förklaringen.

" Ikväll är det endast VI två!"

Så efter att Micke hade åkt så åkte jag ut till stallet idag.

Smsade med syster som undrade om jag kunde se till hennes hästar och köra hennes medryttare till träningen då Amanda har åkt på Salmonella.

Uschaaen inte avis, och det smittar som fasen ju!

Så pysslade om Felizia en bra stund och skämde bort henne med hennes dagliga dos av morötter!

Nöjd nu syster?

Sen blev det en blöt men härlig tur på Risse.

Min stackars häst har en jätteelak matte som inte hade en tanke på att sätta på honom ett ländtäcke ens!

Men det var ganska milt ute och det regnade inte när vi gav oss av....

Självklart började det att regna när vi var halvvägs...

Stackars Risse...

Annars skötte han sig perfekt!

Så stolt över min underbara lilla hingstapålle.

Surtanten Ginger var på ett hemskt humör idag och visade det genom att bita stackars Nina som råkade passera.

Nina som inte är blyg av sig skrattade och smäckte till henne på mulen lite lätt.

Jag uppskattar folk som visar hästen att det inte är okej att bitas eller sparkas!

En del går bara undan och säger "Oj då"  men när de gör det så får Ginger övertaget och ger sig på dem igen.

Det var evigheter sen hon högg mot Nina sistens, ändå hanterar Nina henne varje dag!

Visst, Ginger är ingen lätt häst med sitt humör.

Så gäller att visa var skåpet ska stå.

Det värsta är när man tävlade henne och alla ungar skulle komma fram och klappa.

Jag hatar att säga nej, men gjorde det och förklarade varför.

Då kommer föräldrarna och påstar att hästen är farlig och inte borde vistas på en offentlig plats!

Va fan!

En röd rosett i svansen betyder att man ska hålla avstånd!

Jag har aldrig hamnat i situation där jag inte kunnat hantera min arga fuxdam.

I vilket fall så tog jag ut Ginger på terrängbanan!

Surtanten var som bortblåst när hon fick hoppa och galoppera över träden.

Ginger älskar verkligen det.

Så synd att hennes skada sätter stopp för det mer än nån gång ibland.

Testade Sky på ett tredelat bett idag igen.

Denna gången inne i ridhuset, alla hinder nerplockade och dressyr i bara skritt och trav.

Suck, att jag aldrig lär mig att den hästen alltid ska ridas med Pessoa eller Hackamoore!

Ja, ja vi slipper harva ridhuset nu, som Nina sa.

Sky slänger upp huvudet, tar bettet mellan tänderna och springer.

Fick stopp på henne och nu ska jag kasta undan det bettet så jag aldrig mer kommer på idén om att IDAG kanske det går!

Helt slut i armar och ben nu så vet inte ens om jag orkar lämna mammas kökssoffa och ta mig ut till bilen och åka hem!

Grabbar?

Kom och bär hem mig!!!

PLEASE?

Det värsta är väl att de gör det...

Haha näe då. det ska nog gå med lite apelsinjuice imagen!

Shit vi har ingen juice hemma!

Måste handla oxå...

Vad jobbigt allting blev då...

Jag vet knappt vad jag ska skriva angående gårdagen...

Så mycket känslor och minnen som kom upp.

En extremt jobbig och tung dag.

Men samtidigt är jag en aning stolt över mig själv för att jag tog steget och gjorde det.

Det känns rätt inom mig, sen om det leder till något bra vet jag inte än.

Det enda jag vet är att jag är trött på allt vad rättegång, advokater och dyl heter.

Men jag är väldigt tacksam för att jag hade Jim vid min sida.

Utan honom hade jag inte klarat det och han var ett fantastiskt stöd.

Bättre än jag hade väntat mig ska jag erkänna.

Ja, bara att återse Värmland var tungt.

Jag som älskade den platsen så mycket.

Nu får jag panikångest av att bara tänka på att återvända dit.

Men som sagt.

Igår vittnade jag mot ett av mina ex, eftersom han misshandlade mig både psykiskt och fysiskt ett flertal gånger.

Att vara ung och så kär gör dig blind.

Varningstecknen fanns där  från början men oftast var han ju snäll.

Han hade ju allt!

Jobb, egen bostad, bilar, pengar, utseendet...

Ja det som en tonårsstjej prioriterar ganska högt när det kommer till äldre killar.

Sedan hans dåliga ölsinne, jag tänkte att det kanske blir bättre med tiden, att han lugnar sig och inte dricker så mycket.

Bara jag visade att jag var honom trogen.

Då skulle alla slagsmål och vilda fester upphöra.

Nu när jag tänker på det så vet jag att man aldrig ska ge sig på att försöka förändra en annan människa, speciellt inte  om personen i fråga inte vill ha en förändring!

Idag skulle jag genast sagt upp kontakten med en sådan person som han är.

Men det är lätt att vara efterklok.

Allting började i små doser.

Han kom hem arg för att någon idiot sagt något dumt.

Han tog aggessionen antingen på något föremål eller begav sig ut för att söka upp personen med ett järnrör.

Det gick inte att hindra honom.

Försökte jag blev jag omkullkastad i en vägg eller liknande.

Så till slut brydde jag mig inte.

Det ökade gradvis.

Helt plötsligt började han bestämma allt.

Vad vi skulle äta, vilken ordning jag skulle städa lägenheten rum för rum, vad jag skulle ha på mig, ja till och med så satte han en gräns på hur länge jag fick vara i stallet.

Om jag misslyckades med maten så fick jag skäll, jag var helt värdelös och det skulle aldrig bli någonting av mig.

Kunde jag inte ens laga mat så som han ville ha det så var det kanske lika bra att han såg sig om efter någon annan.

Jag blev ju helt förkrossad när han sa så!

Hur kunde han ens fundera på såna saker?

Jag älskade ju honom!

Så varje gång bad jag om förlåtelse på olika sätt.

Det gjorde så ont i mig varje gång han kallade mig skällsord eller slog mig.

Sedan förklarade han att han gjorde det för att han älskade mig och ville se att jag var endast hans.

Hans svartsjuka kom snart in i bilden till den grad att jag inte ens fick prata med andra killar.

För han fick för sig att då hade jag och den killen ett förhållande.

Jag märkte att mina vänner tog mer och mer avstånd p.g.a honom och jag berättade inte för dem vad som pågick hemma hos oss.

Blåmärkena gick att dölja och den inre smärtan gick att sudda bort om man träffade någon.

På något sätt så stängde jag av hela mig.

Jag var som i trans när han slog, skällde eller förgrep sig på mig.

Jag var i en helt annan värld.

Det mesta uppdagades en sen natt.

Han hade haft hemmafest och naturligtvis så hade den spårat ut.

När jag skulle gå emellan honom och hans bror som var i fullt slagsmål med varandra så hamnade jag i mitten.

Då kom min hund till mitt försvar.

Hon högg genast mitt ex som då skrek att han skulle slå ihjäl byrackan och sedan mig.

Fortfarande med hunden i sin arm gick han för att hämta slagträet.

Jag kommer aldrig glömma hennes skrik av smärta...

Tillsammans med hans bror försökte vi få honom att sluta.

Det stackars djuret hade inte förtjänat det hela.

Han använde då slagträet på oss och det sista jag minns är att jag ramlade ner i golvet bredvid min älskade hund som kämpade för sitt liv.

Nu hade grannarna reagerat mer än vanligt och insett att det inte stod rätt till.

De tillkallade polisen som kom till våran undsättning tillsammans med ambulans.

De andra festdeltagarna vittnade om vad som hänt.

Hunden fick åka polisbil till närmsta veterinär men tyvärr gick hennes liv inte att rädda.

Jag själv fick lite ompyssling av ambulanskvinnan. Jag vägrade låta någon av männen röra vid mig.

Allt han hade gjort mot mig fick mig att tro att alla män var likadana.

En kvinnlig polis vid namn Annika kom fram till mig och ville veta vad som skett under kvällen.

Jag vågade till slut berätta för henne.

Hennes reaktion var så stark att hon började att gråta.

Mitt ex skrek från baksätet på en av bilarna att hunden hade attackerat honom utan en anledning och att sådana mördarhundar ska förbjudas. Enligt honom hade min hund varit aggressiv hela tiden mot honom och till slut attackerat.

Åh nej, jag hade minst 30 personer som intygade att min hund var världens snällaste varelse och aldrig gjort en fluga förnär.

Men han hade ofta trampat på gränsen när det gällde henne.

Jag hade haft sådan pli på henne att jag lyckats förhindra en olycka otaliga gånger.

Men förr eller senare smäller det, speciellt när det gäller en hund avlad för kamp som hon var.

Exet blev nu anmäld för grov djurmisshandel, grov människomisshandel, olaga hot, droginnehav och grovt förtal samt våld mot tjänsteman.

Jag vet inte hur många olika förhör jag fick stå ut med de kommande veckorna.

Jag bodde hemma hos Lynn och hon var ett stort stöd.

Min historia var alltid densamma men med olika ordval.

Polisen rådde mig att ge mig av från stan medan han satt häktad, ta bort mig själv från sociala medier, inte skaffa ett telefonabbonnemang eller ens en adress.

Ni kanske undrar varför ingen i min omgivining anade någonting?

Jag var även en mästare på att bortförklara allting.

Blåmärkena som ibland råkade synas skyllde jag på att jag trillat av hästen.

Det inre byggde jag upp en fasad för.

Ingen skulle nånsin få veta...

Pappa kom genast och tog med mig till USA.

Mest var han förbannad över att polisen låtit mig förhöras utan en advokat eller en anhörig då jag fortfarande var under 18 år!

De skyllde på att de ansåg mig som myndig då min 18-åsdag bara var nån månad i förväg.

I vilket fall så njöt jag av att vara hemma i USA.

Hästarna och Ryan fick mig sakta men säkert att komma på fötter igen.

Dock hade jag väldigt svårt att lita på män.

Fanns ju cirka 10 stycken som arbetar på gården.

Bara de såg på mig eller nickade ett hej så kunde jag få för mig att de ville göra hemska saker mot mig.

Men den enda jag vågade lita på var Ryan.

Hur lätt som helst hade han kunnat utnyttja min sårbarhet men han fanns där som en sann vän och broder.

Återigen var jag i valet och kvalet om att flytta tillbaka dit.

Att ta dit hästen var inga problem.

Men min mor gillade inte idén.

Så jag kom tillbaka till Sverige efter 

När flytten till Småland var klar så tog det inte lång tid innan jag träffade Danny.

Han var den första som fick veta vad som hänt.

Jag har aldrig sett en kille full av så mycket respekt som han visade mig efteråt.

Han skämdes över alla skämt han dragit mot mig och även över saker han gjort mot tjejer i sina dagar.

Nu gjorde han ju aldrig något elakt eller så men att han bara såg dem som nån att ha kul med en stund.

Kommer aldrig glömma hans ord:

"Jag hatar anledningen till att du flyttade hit men jag är samtidigt så glad över att ha träffat dig!"

Danny lärde mig sakta att kunna lita på killar igen, tillsammans med resten av gänget.

Jag som alltid varit pojkflickan som hängde med de stora grabbarna.

Snart träffade jag ju även Jim.

Men vilka tveksamheter och funderingar jag hade.

Tänk om han var likadan som Exet?

Det dröjde mycket länge innan jag ens lät Jim kyssa mig.

Men han vet varför och aldrig, aldrig har han trätt över gränsen med mig.

Inte ens i stundens hetta har han visat tendenser till det.

Så tack vare Danny, Jim, Ragge, Rickard, Micke, Olle, Anton och Kevin har jag verkligen kunnat gå vidare efter allt det här.

Även om det hänger kvar över mig och kommer upp till ytan ibland.

Men igår fick jag ta fram alla känslor, rädslor och minnen som jag lagt bakom mig för att kunna leva livet igen.

Omkramad av min fantastiska pojkvän och med ett stadigt grepp om min fars hand berättade jag för domaren, juryn och advokater om alla händelser.

Exet som satt i den andra salen protesterade högljutt.

Jag är en lögnare enligt honom.

Trots många vittnen.

Den andra tjejen som råkat ut för honom berättade sin historia, en upprepning av min men med andra personer i omgivningen.

Hon var tacksam för att jag ställde upp i alla fall och det var en lättnad för henne att veta att hon inte var ensam.

På något sätt är jag ändå glad över att jag gjorde det...

Han ska få sitt straff!

Jag hoppas att det blir långt!

Anledningen till att jag skriver ner allt det här är väl bara för att jag ska få det ur mig.

Lägga det på hyllan ett tag och njuta av dem jag har i min närhet.

Så ikväll ska jag bli bjuden på bio och middag av Jim.

Bara vi två.

Ja det blev ett långt inlägg minsann.

Trodde inte jag skulle få ner allt här.

Har skrivit om detta många gånger nu, men såhär får det bli.

Men nu ligger korten på borden.

Nu är det bara att vänta på vinterdeprissionen känns det som!

Klockan är inte ens fem och det är kolsvart ute!

Usch vad tråkigt!

För min del kan det gärna vara vår och sommar året runt!

Men men jag har varit lite kreativ idag, har ju fått på vinterdäcken på min vinterbil!

Bra jobbat, eller hur Jim?

Haha bra att tvinga sin karl till såna saker.

Kan säga att han protesterade ganska bra men då sa jag att visst, vill du att jag åker av vägen en mörk natt så okej..

10 minuters arbete kan han stå ut med trots att han är ledig!

Sen hade han visst diskat och städat oxå såg jag när jag kom hem från stallet!

Vilken karl haha..

Inte illa måste jag säga.

Men skönt att man kan dela på uppgifterna så att säga.

Men nu är han i garaget och skulle fixa nåt med Bonnevillen.

Själv sitter jag och Natha och kollar på tv. Så spännande vi har det faktiskt! Eller inte men men.

Lynn och Robin for hem idag med men det var kul att träffa dem.

Imorgon ska jag vittna i rätten mot mitt ex, så kommer bli en jobbg och lång dag.

Att gräva upp allt det gamla.

Men Jim har lovat att sitta med och jag kommer även ha min far där.

Allt sker över telefon så jag slipper se aset i alla fall, men jag är sjukt nervös.

Vi kommer att vara i samma byggnad men de lovade dyrt och heligt att se till att han inte ens får en skymt av mig.

Visst tar jag det med en nypa salt men finns inget att göra.

Men den mannen skrämmer livet ur mig, bara vetskapen om att han finns därute.

All misshandel, slag och ord man fick ta emot... Nej fy fan!

Så imorgonbitti blire att köra upp till Värmland.

Nae blir heldeppig av att tänka på det hela bara!

Nej vad har jag gjort idag annars?

Var ute en rejäl runda med Natha och Silver, själv red jag Risse så vi satt mest och snackade på våra skimlar. :)

Haha redigt Girltalk då vi diskuterade karlar.

Natha har visst träffat någon, men hon vill inte säga vem det är.

Uppenbarligen ingen i gänget i alla fall.

Damn jag som trodde det var Rickard!

Vet att hon alltid haft ett gott öga till honom men nehej så var det inte.

Det enda jag fick reda på var att han var 32 år och hade en pojk i samma ålder som Nathas son Rasmus.

Samt att han jobbade på nåt sågverk utanför stan.

Meeeh ge mig mer detaljer!!!!!!!!

Jag är inte nyfiken alls men vill gärna veta alla detaljerna! ^^

Ja, ja det kommer la fram...

Men jag förstår inte varför hon inte vill att han ska träffa oss andra... Haha eller jo det gör jag, speciellt efter denna helgen.

Ja det är la det som hänt idag typ... Ska koncentrera mig på tvn nu...

Okej, vems idé var denna helgens bravader?

I alla fall inte min!

Jag är oskyldig.

Bra att vi kom på att fira Ragge redan i fredagskväll.

Så bara på med lite bättre kläder än Jims mysbrallor och en stor luddig t-shirt. Står och sminkar mig och fixar iordning när det ringer på dörren!

ÖH Vem ringer på dörren här? Alla går bara rakt in! Förutom en viss dörrknackar-sekt.

Jaha öppnar med plattången i näven och vem står där?

Jo då LYNN och hennes karl Robin.

Förvånad ser jag bara på dem.

" Ja det är ju en attans tur att JAG läser din BLOGG så man vet vad som händer i ditt liv! Hejsan!"

Hmm jaaa jag är extremt dålig på att höra av mig ja... Jag vet! SORRY!

Meeen kul att ni kom! =)

Så vi åker bort till Ragge där det redan börjats.

Födelsedagsbarnet står i egen hög person och strippar på sitt soffbord. Tre sekunder senare säger det knak och träbordet går i spillror. En duns hörs och Ragge ligger med sin flaska och asgarvar.

" Hmm jaaa välkommen till Småland!" säger jag till Robin som ser ut som om han hamnat i chock!

Ragge kommer upp på fötter och får nu för sig att jag ska vara hans danspartner och jag har ingenting att sätta emot denna jätten.

Så när han drar iväg med mig så skriker jag ju på Jim som sitter i soffan och ser allmänt glad ut.

" Äh det där klarar du gumman!"

Dra åt helvete med dig! ...

Ja, ja lyckligtvis så dansar inte Ragge särskilt länge utan blir törstig.

Vi börjar drickandet och efter någon timme serveras det tre stora tårtor som någon stackare har spenderat med att baka med stor omsorg.

Nu sitter det 20 personer och kastar tårtorna överallt i lägenheten och även kommer på idén att man kan kleta in grädde över en ballong och smälla ballongen.

Hmm jag har nog fortfarande inte blivit av med all grädde, deg och andra tårtbehör som fastnade i mitt hår!

Mja, en bra stund efter tårtkriget dyker Ragges syster upp och några till. De undrar naturligtvis om det har varit en orkan inomhus. Haha!

Nej då, bara småpojkar som leker lite.

Ja, vad hände mer på denna fest?

Jim och Ragge skulle visst grilla marsmallows oxå... Detta kommer de på runt klockan tre på natten.

Fulla som as, jag är förvånad över att de bara är vakna ens.

Men men de går ut och hittar grillen i alla fall.

På någotsätt så lyckas de få fyr på elden och den tar sig ganska bra.

Men varför inte häva på en hel flaska tändväska till?

Lågorna står högt och får tag i det enda stackars lilla trädet på tomten.

Killarna bara asgarvar när trädet brinner och någon smart person inser att det här är inte bra.

Några meter ifrån trädet står Ragges hemska rostiga Saab som han har skaffat sig.

Medan vi andra springer med vatten och försöker släcka elden som närmar sig bilen allt mer så står killarna bara och skrattar.

Hmm innan vi lyckas släcka elden så börjar bilen brinna.

Alla fruntimmer skriker och springer runt som yra höns.

Killarna börjar nu inse allvaret men lyckligtvis så har någon ( jag tror det var Olle ) ringt 112.

Brandkåren kommer och släcker elden och ja... de var inte glada alls.

Nu tänker man ju att det är dax att ta sig hemåt. Trött, full och ganska sleten.

Neeej då! Här ska festas vidare.

Vi ringde Olle vid halv 11 på lördagförmiddag och undrade om skjuts hem....

Gissa om det var skönt att sova!

Vid sextiden på lördagkväll kommer gänget till oss och väcker oss.

" Nu ska vi ut på stan och åka Dodge!"

Ja, ja...

På att igen bara.

Dock slapp vi eldsvådor denna gången.

Lite slagsmål med några uppstudsiga småpojkar blev det bara.

Och att jag fick tala om 300 gånger för pojkarna att Taksurfing mitt inne i stan är ingen bra idé alls.

Taksurfing, är att man står på biltaket medan bilen kör....

Och vi var hemma runt 5 tiden så det kunde varit värre.

Lynn konstaterar att det finns inte något normalt alls hos grabbarna...

Ehm nej, men de är ganska roliga såhär i efterhand.

Jaa idag har det inte blivit många knop alls vill jag lova... och nämner någon Baccardi Razz så mår jag väldigt illa!

Svulla Pizza och litervis med vatten så är man nog piggare imorgon... eller på onsdag!