Shit, detta blir svårare och svårare.

Min värsta mardröm, eller alla hästägares mardröm är ju naturligtvis att nånting hemskt händer ens älskling/älsklingar.

Har varit med om det en gång innan, och aldrig igen!

Om något skulle hända mina hästar eller vänner så vet jag inte vad jag skulle göra.

Har ju min lilla troublemaker Callinan...

Pontiac Catalina från 1963 som jag är väldigt fäst vid...

Sen har jag en ju en Volvo S70 till vardags.

Den startar och går i alla fall =)

Men Drömbilen är hästlängder i från dem två.

Nu tänker ni säkert en rosa liten sportbil i cabrioletutförande eller nått annat tjejigt...

Eller så har ni insett att jag inte är den typen.

Äger ingenting som är rosa!

Inte vad jag vet i alla fall...

Utan det ska vara FullSize, MoPar, V8 ( Hemi-motor )!

Vit 2 drs sportcoupé.

1958

Svart inredning.

Dubbla 3 tums rör.

Dreglar bara jag tänker på den!

Chrysler 300C !

Så vacker, så snygg, så... komplett!

Mycket blandad kompott kan jag medge.

Bland favoriterna hittar vi

Rockabilly:

* Foggy Mountain Rockers

* Black Raven

* John Lindberg Trio

* TopCats

Metal:

* Black Sabbath

* Dio

* Rammstein

* Nightwish

* PAIN

* Volbeat

Rock n Roll:

* BUDDY HOLLY!

* Freddie Cannon

* Del Shannon

* Johnny Cash

* Connie Francis

* Wanda Jackson

med mera...

Svenskt:

*Eddie Meduza

* Ultima Thule

* Streaplers

men mest är det Rock n Roll eller svenska låtar som spelas. Svenska gamla klassiker från 50-60 talet gillar jag en hel del. Och låtar man kan ^^

Lite Country är inblandat med...

Inte alls ett uns av dunkadunka och hipskuttcrap hittar ni.

Bjuder på en del av blandningen =)

Ja lite av det mesta =)

Helt klart utan protest LASAGNE!

Hemmagjord såklart med rårivna morötter och apelsin till =)

Just nu är jag ju på det planet att jag har allt jag behöver. Och lite till!

Jag har kommit ganska långt även om det inte alltid är lätt.

Så svårt att sätta fakta på vad ens drömmar är.

Men en av dem är att få fortsätta vara så glad och lycklig som jag är nu!

Att få ha kvar de som betyder allra mest i mitt liv.

I och med att jag har en resgalen moder så drog hon med både mig och syster överallt när vi inte hade något att säga till om.

Så har varit runt lite.

Avverkat de flesta berömda städerna i USA,

N.Y, L.A, Las Vegas, Miami och Chicago bland annat.

Sen har vi varit runt i Spanien en hel del, Barcelona, Madrid & Allicante

En runda till Milano

Sett Kairo och Paris

Ja sen kanarieöarnas mest kända ö Gran Canaria, sen Cypern. Haha ja fylleresor kan vi lugnt påstå. 

London självfallet men fastnade mer för när vi var runt i Skottland. Hur vackert som helst! 

Irland var superfint med.

Thailand var ingen höjdare, varmt, fuktigt och apor överallt. Sen blev man magsjuk andra dagen och minns än idag alla vrår på hotellrummet...

Tyskland självklart... och ni kan ju räkna ut vad man som svensk gör i Tyskland.... =)

Hm jaa...

Tycker att 50-tals klänningar är helt underbart snygga.

Den här stilen med lite Rockabilly stuket.

Men jag skulle aldrig sätta på mig en klänning ens.

Så kör mest jeans, svart linne, nån skjorta över...

På sommarn kan det bli kjol eller leggings.

White Trash typ.

Är mycket för armband, ringar och öronhängen med. Alltid i svart eller silver.

Annars så äre ju ridkläderna eller mysbyxorna som är nummer 1!

 Har ju två stora passioner i livet.

Den ena är ju mina älskade hästar.

Vet inte hur gammal jag var när jag började rida, men jag minns att jag var 5 år när jag fick för mig att idag ska jag lära mig att galoppera.

Och fort ska det gå!

Sagt och gjort.

Jag fick på Yankee ett träns, sadeln var för tung och hästen för hög såklart så det var ganska omöjligt. Det är typ nu jag skulle ha tänkt lite längre än näsan räcker och kanske gjort denna upplevelsen på min välridna ponny istället för på en stor 4-årig Quarterhorse.

Men inte jag inte.

Med hjälp av diverse klätterkunskaper och viss hjälp av Ryan kommer jag upp på hästen och får in honom i en korall.

Nu ska här galopperas!

Yankee som då var mer eller mindre unghäst sätter fart i trav och efter tre steg faller jag i backen.

Slår mig gul och blå och skriker av ilska för att jag trillade av.

Ja, ja upp igen!

Samma sak händer. Dock håller jag mig kvar i sju steg tror jag.

Lycklig över att i alla två av dessa sju steg var galopp så försöker jag igen.

Men en nästintill olidlig smärta i foten har jag....

Nu med ett stenhårt mantag och helt lösa tyglar istället för att kunna styra hästen.

Den här gången lyckas jag!

Jag satt kvar!

Tills pappa kom och helt vit i ansiktet förklarar att det där inte var någon bra idé varpå han kör mig till sjukhuset och de konstaterar rätt snabbt att min vänster fot är bruten.

Hm ja, inte den smartaste idén men efter detta ( och att foten läkt) så fick jag lära mig på riktigt hur man ska galoppera.

Så hästarna har alltid funnits i mitt liv och aldrig att jag vill sluta med dessa underbara djur.

Bilintresset kom lite senare. Visst såg jag skillnad på en dyr och billig bil. Men inte mer..

Men när man började skolan och kom till Sverige så växte det mer och mer. Speciellt de vackra amerikanska bilarna som bara glänser och låter som ljuv musik i motorerna =)

Sen tycker jag det är så kul att hålla på i garaget och göra lite själv.

Även om jag inte är duktig på det alls.

Men känslan av köra en bil gjord för över 50 år sen är bara ren njutning!

Sen är det mycket runt omkring.

Musiken.

Gemenskapen.

Kulturen.

Värderingarna.