Direktlänk till inlägg 25 mars 2013
25/3
Oj, vart har denna dagen tagit vägen?
Känns som att den gått i 190 hela dagen.
Men nu sitter man här med juicen och tycker allmänt synd om sig själv!
Mörbultad och helt slut!
Men ändå glad!
Förmiddagen red jag Sky, hoppade henne inne i ridhuset och det var fart i henne som vanligt. Gick undan i svängarna och hon verkligen flög över hindren, men hoppade bara en meter med henne.
Så inget speciellt hände med henne och visst blir man trött av att ständigt ha i handbromsen på henne men kul är det.
Måste få henne att lugna ner tempot mellan hindren... Vi Kämpar med det!
Sedan tog jag ut Risse själv i skogen.
Min lillkille var superduktig och så efter en skogsrunda hamnade vi på asfaltsvägen.
Han är ju van vid bilar och så men han är lite mer ängslig när man rider själv med honom.
Så skrittar honom på tygeln och han har verkligen den där extra bjudningen.
Hör att det kommer en lastbil men tänker inte på det, för blir jag orolig så smittar det ju till honom.
Vi möter en timmerbil som kommer ganska snabbt i kurvorna.
Vägen är isfri men det ser ganska ostadigt ut.
Risse tappar formen och tittar på bilen men fortsätter att skritta framåt.
Klart att han får titta.
Lastbilen kommer närmare och plötsligt hör jag en stor explotion.
Jag hinner knappt reagera förrän Risse stegrar sig sedan skyggar och sätter av i galopp mot den nu vinglande timmerbilen.
Hästen är supernervös men jag får honom att skritta igen och pratar med honom hela tiden om att det inte är någon fara.
Lastbilen saktar farten och stannar strax innan oss.
Bakom dem ligger resterna av det smällda däcket.
Hästen tvärstannar och rycker i hela kroppen när chauffören hoppar ut för att kolla skadorna.
Ja, en punktering på ena bakaxeln är vad som skett men lastbilen har två däck på den axeln så det går ju att köra vidare en bit. ( Kolla Jim jag lyssnar faktiskt ibland på dig ;) )
Chauffören kommer till mig och Risse och ber om ursäkt för att han skrämde min fina häst.
Jag säger ju att det är sånt som händer men han är rätt ung så det var därför han reagerade så som han gjorde.
Chauffören säger att han inte kör iväg förrän vi har passerat och är utom synhåll då lastbilens luft kan pysa när man startar den.
Jag tackar för det och fortsätter framåt.
Risse är väldigt nyfiken på lastbilen och går sakta förbi.
När vi passerat halva så inser han att den inte kommer bita honom i öronen och frustar innan han tar bettet igen och kröker på nacken.
Duktiga lilla pojken!
Så är sjukt stolt över honom!
Samt glad över att det finns folk som kan respektera oss ryttare på vägarna!
Gissa vem som fick extra morötter när vi kom hem?
Har nyss tagit en rejäl dust med Sirocco.
Idag var han på sitt värsta humör och skulle inte göra alls som jag ville.
Svängde jag höger gick han vänster, ville jag öka farten så stannade han och tvärtom...
Blir galen och älskar mina stora hästar mer än någonsin.
Natha och Lynn satt och asgarvade åt oss bara och ja, mitt humör var väl inte det bästa alls på Sirocco vilket gör att han tycker det är ännu roligare att jävlas.
Så ponnyn tvärstannar i mitten av ridhuset ( är fortfarande förrenat med livsfara att rida ute) och lägger sig ner.
Så jag kliver av honom och suckar.
Då rullar han sig med sadel och allting!
Hmm.... det var den sadeln det... nu är den full av sand, repig och ett knak hördes så bommen knäcktes när hästen lägger sig med magen upp i vädret. .
Amanda!
Vill du ha en likadan eller ska vi kolla på en ny när du kommer hem???
Men Sirocco ska inte vinna!
Jag tar av honom sadeln och hoppar upp barbacka och fortsätter att försöka få honom att göra rätt när jag ber honom om någonting.
Det slutar i att ponnyn gör en rodeouppvisning och självklart flyger jag all världens väg och ponnyn galopperar runt i ridhuset för glatta livet.
Nu vill jag bara skrika!
Reser mig upp och får hjälp av Natha och Lynn att försöka fånga odågan.
Ja rena rama cirkusen och Sirocco smiter undan.
Vi håller på i 20 minuter innan vi får in honom i ett hörn och omringar honom.
Jag ser att han samlar sig för att sätta fart mot oss och kastar mig fram och får tag i tyglarna.
Åker nu kana efter honom några meter innan han stannar.
Ska man skratta eller gråta?
Så förbannad att jag funderar på att ringa slakteribilen nästan!
Näe då men ni vet hur det kan kännas ibland.
Jaha, upp igen och han lyder faktiskt ett helt varv innan han börjar att skutta fram som en känguru.
Okej, den här gången håller jag mig kvar och försöker driva honom framåt.
Det som händer är att han kröker på nacken och skjuter upp svansen som en arab och övergår i Passage!
Jaha?
Ja, ja... vill du gå i passage så gör det!
I don´t care!
Men vi har fortfarande problemet med att han går åt fel håll...
Suckar och sväljer ett par gånger medan jag räknar till 10 ett par gånger.
Vet ju att mitt humör smittar av sig på hästen så börjar tänka på hur underbart det hade varit att sitta på min fina stolta skimmel och bara glida fram!
Det är NU det händer!
Sirocco spetsar öronen, tuggar på bettet och övergår i vanlig trav.
Jag flyttar min vikt lite åt höger och han svänger åt höger.
Ponnyn travar på under sig och jag känner verkligen hur han jobbar och bjuder framåt.
Han lyder minsta vink och visar upp sig från sin allra bästa sida, att han verkligen är en välriden häst!
Så saktar av till skritt efter några varv och klappar om honom medan jag skrittar av honom.
Natha och Lynn bara " What the fuck hände?"
Ja du... det undrar jag med!
Men man kan ju inte göra annat än att tycka om ponnyjäveln ibland!
Två timmars fight och man är helt färdig sen går han perfekt i 10 minuter...
Ja, ja... så är det!
Men såg vilka blåmärken jag har fått nu när jag ställde mig i duschen!
Haha ser ut som om jag blivit misshandlad eller nått och har ont överallt...
Lynn och Natha är ute med Rille och Sunny, men jag kände att nej, jag orkar inte sätta mig på en häst till idag!
Så sitter här vid köksbordet och väntar på Danny som kommer när som helst.
Jim åkte och jobbade imorse så får väl se när han kommer hem igen...
Vet inte vad vi ska hitta på ikväll men nått blir det väl...
Laga lite mat kanske?
Stort tack till Amanda som sköter allt där hemma! Och givetvis till er andra oxå som hjälper henne. Ni är guld värda. Försöker lära mig hur en Ipad fungerar... Faktiskt! Jag hittade ju hit i alla fall :) Här väntar en vecka i Kentucky, omgive...
Evigheter sen man skrev nåt här, fick nåt infall ikväll bara. Får väl skylla ifrån mig att det har varit extremt mycket på sista tiden helt enkelt. Utan Lynn, Amanda och Nina hade det aldrig gått! Ni är världens bästa! Och nu, tack för att ni är ...
Blev långfika på stan idag, med Sanna, Lynn och Natha. Jag och Lynn är visst mobbade då vi inte är på smällen nån av oss. Men men vi saknar ursäkt till att vräka i oss bakelser och annat gott! Fast det var ganska trevligt ändå! Men anledningen ti...
Blev långfika på stan idag, med Sanna, Lynn och Natha. Jag och Lynn är visst mobbade då vi inte är på smällen nån av oss. Men men vi saknar ursäkt till att vräka i oss bakelser och annat gott! Fast det var ganska trevligt ändå! Men anledningen ti...
Syster tryckte upp datorn i knäet på mig med en mordisk blick och orden " BLOGGA!" .. Okeeej.. Hm, tack Lynn... för att du la upp bilden på Risse... Jag visste inte ens att den fanns... Vet inte om jag kan skryta med att min s.k hopphäst kan pi...
