Haha ja, min skolgång kan nämnas med ett ord:

KATASTROFAL!

Var ingen snäll skolflicka inte.

Första klasserna funkade det skitbra, trivdes och allt sånt där.

Sen kom man upp i fyran - femman. Bytte skola ett par gånger med mera. Hamnade alltid utanför.

Ansågs som väldigt bortskämd när det kom fram att mina föräldrar har det gott ställt.

Jag har alltid varit en pojkflicka i sättet så man tydde sig mer till killarna i klassen. Att den söta lilla blonda tjejen skulle ställa till med allt bus ( bränder i papperskorgar, grodor i lärarrum, sprayfärg på lärarens saker etc...) var ganska otänkbart till en början.

Jag var ju alltid den nya tjejen. Självklart blev man ompysslad av tjejerna första dagen. "Åh kolla mitt smink" "Vill du skriva i min kompisbok" "Vilka fina kläder du har..." Ja ni vet. Inte min melodi.

Sedan när man inte brydde sig om mode, smink och den nyaste artisten alla var så kära i, så blev man istället nästintill mobbad av flickorna. Den där konstiga tjejen som gillar raggarbilar och klär sig i trasiga jeans!

Så hängde alltid med pojkarna och vi hade hur kul som helst upp till sjätte klass ungefär. Mycket bus, tre lärare som slutade på grund av att vi var så jobbiga...

Nu skulle man strax börja högstadiet bland alla coolingar och som vanligt blev man utmobbad av de stora sjuorna, de ännu stöddigare åttorna och sen de läskiga niorna!

Men för att undvika detta, så hängde man med de äldre killarna för att tjuvröka på rasterna. Vi delade ju motorintresse och musikintresset!  Det ledde snart till att man blev medbjuden på fest. Där träffade man snart ännu äldre killar och många av dem hade redan bil och körkort.

Så sket mer och mer i matteläxan, svenskaläsning och varje gympapass så hade jag mens eller migrän... Oturligt nog var det alltid på onsdagar!

Snart så var det mycket roligare att antingen hänga med polarna på dagarna eller vara i stallet. Så nionde klass hoppade jag av efter en vecka. Åkte hem till pappa en sväng emellanåt.

Detta ledde ju naturligtvis att man inte fick några slutbetyg och ett par oroliga duster med myndigheter. Så hamnade på IV ( den individuella Linjen ) dit du kommer för att under ett eller flera år läsa upp grundskolans betyg innan du kan söka en riktigare gymnasielinje.

Lärarna där behandlade oss som om vi var ett gäng mindre begåvade elever, eller i alla fall oss svenskar ( dvs 5 st av en klass på 26 pers) och det var hur lätt som helst att slippa undan uppgifterna genom ett fejkat raseriutbrott och lämna lektionen, ringa dåvarande pojkvännen och dra iväg.

Även denna linje hoppade jag av rätt snart.

Sen dess insåg jag att skola är nog ingenting för mig. Så nu sitter man utan utbildning eller betyg.

Utan den möjligheten jag har med hästarna så hade det varit en mycket sämre idé, men nu överlever jag ju på dem.

Ja, det var väl det haha...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Stort tack till Amanda som sköter allt där hemma! Och givetvis till er andra oxå som hjälper henne. Ni är guld värda. Försöker lära mig hur en Ipad fungerar... Faktiskt! Jag hittade ju hit i alla fall :) Här väntar en vecka i Kentucky, omgive...

Evigheter sen man skrev nåt här, fick nåt infall ikväll bara. Får väl skylla ifrån mig att det har varit extremt mycket på sista tiden helt enkelt. Utan Lynn, Amanda och Nina hade det aldrig gått! Ni är världens bästa! Och nu, tack för att ni är ...

Blev långfika på stan idag, med Sanna, Lynn och Natha. Jag och Lynn är visst mobbade då vi inte är på smällen nån av oss. Men men vi saknar ursäkt till att vräka i oss bakelser och annat gott! Fast det var ganska trevligt ändå! Men anledningen ti...

Blev långfika på stan idag, med Sanna, Lynn och Natha. Jag och Lynn är visst mobbade då vi inte är på smällen nån av oss. Men men vi saknar ursäkt till att vräka i oss bakelser och annat gott! Fast det var ganska trevligt ändå! Men anledningen ti...

Syster tryckte upp datorn i knäet på mig med en mordisk blick och orden " BLOGGA!" .. Okeeej..   Hm, tack Lynn... för att du la upp bilden på Risse... Jag visste inte ens att den fanns... Vet inte om jag kan skryta med att min s.k hopphäst kan pi...